Sämre tandvård kostar också

Ålands socialdemokrater har krävt att landskapet gör en ordentlig utredning för att vi ska få veta vad en tandvårdsreform skulle kosta.
Den utredning som har gjorts ger inga svar på det.

I utredningen måste man förstås också ställa motfrågan: Vad kostar det landskapet att INTE ha allmän tandvård? Det är känt att dåliga tänder skapar andra hälsoproblem som i sin tur kostar samhället resurser. Och icke att förglömma, det kostar ett oerhört lidande för den som blir drabbad.

I ett svar på mitt förra blogginlägg skriver en upprörd (?) Erik Schütten att (S) måste "lägga fram siffror och berätta rent ut på vilket sätt er politik skulle påverka ålänningarnas vardag."

I det här fallet är det ju relativt enkelt att svara: Ålänningens vardag skulle påverkas så att ett tandläkarbesök inte skulle kosta mer än ett läkarbesök. För höginkomsttagaren skulle inte detta ha en avgörande betydelse för dennes livskvalitet, men för den med liten eller medelstor inkomst skulle det garanterat betyda en förbättring. Erik Schütten kanske inte tror det, med det finns fattiga människor på Åland som inte har råd att få sina tänder lagade.

För den som har problem med tänderna skulle allmän tandvård ge ett rättvisare samhälle, där tandsjukdomar likställs med andra sjukdomar.

Man halkar lätt in på ämnet "självständighet" när man debatterar med ÅF. Det är ju förståeligt, eftersom det är partiets profilfråga.

Men det är faktiskt inte så att jag först och främst tänker argumentera mot ett självständigt Åland. Jag har faktiskt med intresse läst rapporten "Ett ramverk för ett självständigt Åland" (utgiven av ÅF, år 2000), även om det var länge sedan. Intressant är att det på s. 67 i rapporten finns en jämförelse mellan mikrostater och Åland: Vi ligger bland topp fem i rankingtabellen "bruttonationalprodukt per capita" - ungefär lika högt upp som Liechtenstein (åtminstone när rapporten gjordes).

Trots denna rikedom hävdar Erik Schütten att det inte går att ha samma välfärd här på Åland som i riket. Det som däremot är intressant är att Ålands Framtids styrelse nu har insett att det behövs en stor och stark offentlig sektor för att trygga välfärden på Åland (läs citat i mitt förra blogginlägg).
Det bådar gott att partiet gått åt vänster, trots Schüttens ivriga propaganda om "överstor personalstyrka" och talet om hur viktigt det är att Åland inte har procentuellt större offentlig sektor än t ex i Sverige.

"Visst, jag håller absolut med om att vi ska ha god välfärd" skriver han på sin blogg, samtidigt som han några meningar senare talar för nedskärningar och samtidigt som han tycker att det var modigt (?) av LR att avskaffa nivågarantilagen. Vad menar Schütten egentligen?

Skrattretande att hävda ålänningarnas rätt?

Erik Schütten (ÅF) skrattar när han läser socialdemokraternas välfärdsprogram "Minst samma välfärd som i riket". När jag läser hans analys får jag skrattet i halsen.

Att hävda ålänningarnas rätt till t ex samma nivå på tandvård som resten av Finlands medborgare är tydligen skrattretande. Schütten skriver att detta bara är "köttben" och "valfläsk".

Här får vi klara och tydliga besked från ett av ÅFs språkrör: Självständighet/självstyrelse betyder alltså rätten att välja sämre service för medborgarna.

Schütten menar att det inte finns pengar för att nå samma välfärdsnivå som i resten av landet? Åland är alltså så fattigt? Och samtidigt ska vi sikta in oss på att bli en egen mikrostat?

Det som möjligtvis är aningen skrattretande är Schüttens oförmåga att vilja satsa skattemedel på tandvård och välfärdstjänster, generella förbättringar av folks liv, för att istället vilja lägga pengarna på självständighetsbyråkrater. De flesta förstår att självständighet kostar. T o m inom ÅF, vars styrelse skriver så här i en insändare (som egentligen handlar om kommunreformfrågan):

"I din insändare jämför du antalet offentliganställda i Sverige, Finland och på Åland. Men jämförelsen haltar då Åland, genom självstyrelseapparaten, har ett system som inte går att jämföra på det här sättet. Åland har verksamheter, t.ex. ÅHS, som alltid kommer att kräva betydligt mer resurser än i grannregionerna. För att få motsvarande siffror måste vi montera ned viktig samhällsservice. Särskilt inom vårdsektorn. Är det vad ni Moderater vill göra?" (Nya Åland 26 juli, svar till Lennart Isaksson (M))

Självstyrelse är alltså ett dyrt system och litenheten ett problem, precis som jag har påpekat tidigare, t ex i debatten om övertagande av beskattningen.

I samband med senaste budgetbehandlingen hade (S) ett antal sparförslag: Investeringsbidrag för golfbana: 1,5 miljoner euro. Sänkning av jordbruksanslag: ca 1,9 miljoner euro. (S) lagtingsgrupp krävde också i en finansmotion att "år 2011 kommer landskapsregeringen att i stöd av självstyrelselagen kräva att en justering görs av avräkningsgrunden och avräkningsbeloppet som beaktar den åländska befolkningsutvecklingen sedan 1993 och andra omständigheter som kan tänkas påverka avräkningsgrunden och beloppet."

Att Schütten tycker att storleken på klumpsumman är ointressant är anmärkningsvärt.

De små partierna, t ex ÅF och S, har inte, som i större sammanhang, resurser att göra en "skuggbudget". Det vore oerhört intressant om sådana gick att genomföra. Då skulle man se vad partierna i själva verket vill satsa våra gemensamma resurser på och vilken helhet de förespråkar.

(S) har det goda livet för alla som ledstjärna, ÅF har....självständighet från Finland, till varje pris?